Nu har jag duschat och precis krypit ner i min säng med datorn, riktigt mysigt! :) Var somsagt och tränade idag med Solle för Arnold, det är därför ni inte fått någon uppdatering från mig förens nu.

Eftersom att det var sista träningen nu innan Södertälje så hoppades jag på att vi skulle få en bra känsla. I början av träningen så var han hur jobbig som helst, studsig, springig, stark mm. Jag hittade ingen känsla för 5 öre och allt kändes bara riktigt sämst. När jag såg några av de andra rida runt på sina fina hästar som höll sig på marken och såg allmänt underbara ut så vart jag så jäkla förbannad. Jag kortade upp honom och red honom frammåt samtidigt som jag verkligen pressade ut honom i hörnen, så att han skulle börja gallopera och inte bara springa undan.

När vi började hoppa fram så var han pigg och stark men det vart mycket bättre när jag red honom mer "surt" eftersom att jag verkligen tog i och red på honom. Vi hoppade en liten bana som som låg på 80-90 cm och jag hade bättre koll på honom trots att han var stark och springig. Fick till och med lov att lägga volter och göra halt den första rundan för att han skulle lyssna. Andra gången gick det mycket bättre.

När hindrena var så låga så skulle jag inte låta honom springa iväg mot hindrena som han brukar göra. Så jag satt bestämt ner med handen samtidigt som jag tänkte frammåt fast i ett långsammare tempo, han började lyssna riktigt bra på mig och vänta.

I slutet höjde han banan till 100-110 cm och my lord vilken ponny jag hade fått. Han var lätt i handen, lyssnade på förhållningar hur lätt som helst och backade själv av mot hindrena vilket gjorde det så himla lätt att lägga honom rätt mot dem. Jag red banan två gånger bara för att hitta ridningen i honom. Och jävlar vad med beröm jag fick av Arnold, hur jäkla kul som helst. En del av det han sa var: Skjut mig så bra, Du rider så jävla bra, du rider honom perfekt, helt otroligt, Helt sjukt  mm mm. Dessa ord gjorde min dag på riktigt och jag ska sova med ett leende på läpparna nu och drömma gott om min stjärn ponny som jag först ville skjuta!

Och just idag denna underbara träning så var inte min papi med så det vart ingen film heller. Så himla typiskt..

Det var precis den här känslan som jag hade när jag red Ridsport ponny cup i Skästa på honom. Den bästa rundan någonsin och jag har inte hittat tillbaka till den känslan igen förens nu. Åh jag är så lycklig. Kolla på filmen så ser ni hur han backar av och lyssnar på mig istället för att köra sitt egna race och skena genom hela banan.

bästbästbästbästbäst ♥