Den 7augusti 2012 hade jag haft Roxi i 5år. Hur kunde jag missa det? Min fina, vackra, underbara tjej. Minns dagen 7augusti 2007 som den var igår. En av mitt livs bästa dagar, dagen då jag fick min bästavän. Jag var så lycklig, jag hade fått min drömhäst. 

 

Ibörjan hade jag svårt att hantera henne, hon var stor, stark och envis och jag var liten och svag. Jag hade inget att sätta emot henne och hon gjorde precis som hon ville. Buffa på mig och busa när jag red var nog det det roligaste hon visste. Våra första tävlingar tillsammans var i hoppning, jag ramla av nästan varje gång. Kommer ihåg att jag var överlycklig när jag äntligen kom runt en 50cm bana. 

 

Jag älskade att hoppa när jag var liten och det var det enda jag ville göra. Men Roxi var inte så jätte förtjust i det eftersom jag ville göra det ofta. Till slut insåg jag att Roxi aldrig skulle kunna gå så höga klasser i hoppning och därför började jag tävla dressyr. Dressyrtävlingarna gick väldigt dåligt i början och jag ville bara ge upp. Men när jag fick en ny tränare (Ulrika Jonsson) började allt vända. Jag fick lära mig att rida "ordentligt" och jag höjde mig från 52% i LA:1 till 63% på två månader. Jag och Roxi blev uttagna till Fjord-SM 2009 och där kom vi på plats 11. 

 

Under hela hösten 2009 och halva 2010 började vi plocka rosetter upp till regional nivå i dressyr. Även i hoppning, vi blev bland annat KM mästare i hoppning 2009 & 2010. Vi blev bland annat 2:a i Sparbanken Rekarne ponnycup 2010 och blev 8:a på Fjord-SM 2010.

 

Under hösten 2010 upptäcktes en skada (hälta på 3ben, seninflamation) och det tog 6månader att få igång henne igen. Våren 2011 kom hon tillbaka på tävlingsbanorna bättre än aldrig förr och plockade hem en del placeringar. Vi blev 4:a på Fjord-SM 2011 och juniorsmästare, och vi deltog i Fjord-NM 2011 där vi slutade på en fjortondeplats (vi blev också 2:a i stilhoppningen av 52starter på Fjord-NM).

 

Nu under 2012 har vi inte tävlat så mycket då jag lagt mycket fokus på Braven. Tycker även att det är roligare att träna Roxi hemma än att tävla henne. Så det var mitt egna val. Men hon har gjort strålande resultat iår ändå! Det första hon gjorde var att komma 2:a i LA:P1 och få ett nationellt kval. I höst hoppas vi på att kvala till nationellt.

 

De här 5åren har varit de bästa i mitt liv. Roxelina och jag är ett team. Hon och jag känns så rätt, vi hör tillsammans. Utan henne skulle jag känna mig tom, hon är min bästavän. Hon är underbar på alla sätt och vis. Jag vill inte att vår tid ska ta slut, trots att jag vet att sagan snart är slut. Roxelina är det bästa jag har och ingen kan ta hennes plats i mitt hjärta. ♥

 

 

/Vicky