Tänkte sätta mig ner och berätta hur Solle blev min.

Vi hade pratat lite om att skaffa D-ponny en tid innan, men det var bara någonting som vi funderade på.
Vi hade inte kollat på annonser, (eller jag hade det då) men vi hade inte ringt eller tänkt ringa heller på någon av dom, utan allt var bara funderingar.

Jag tror att det var en Tisdag när jag och mamma var i stallet så ringer min tränare till mamma och säger att han har hittat en D-ponny och frågar om vi är intresserade.
Mamma sa ju det att hon måste prata med pappa om det men att det inte alls var otänkbart.

Onsdag eller torsdag så ringer Hasse(min tränare) ingen och frågar om vi vill ta han eller inte, eftersom att han som ägde Solle visste hur svår riden han var och var väldigt mån om vart ponnyn hamnade så fick vi chansen att låna honom i 2 månader och se hur det funkade.

En kväll när jag var påväg på bio med min kompis, vi skulle se New moon, som precis då hade hafft premiär så ringer min mamma till mig och frågar vad vi gjorde och sådär.
Det sista hon säger är att jag ska förbereda mig på att vi åker ner till Danmark på onsdag och hämtar hem en ponny.
Vid det laget visste jag inte kön inte färg inte namn, ja i stort sätt ingenting om ponnyn.
Men vi lyckades få fram att han var isabell och hette Solero 33 och han var riktigt sjukt svår riden.

Jag vart ju helt klart spänd och kunde inte konsentrera mig det minsta på filmen.

Onsdag eftermiddag runt 4 satt jag mamma och min tränare Hans i bilen med transporten bakom påväg ner till Danmark.
Efter cirka 8 h var vi nere i skåne där vi sov över vid ett motell som tillhörde statoil. Kan lova att det inte var lätt att sova den natten...
Klockan ställdes tidigt morgonen där efter, innan vi åkte vidare tog vi en kopp te och kaffe från statoil och åkte ner till båten.
När vi kört på gick vi upp och åt frukost.
När vi anlände till Danmark så visste jag, nu är det inte långt kvar tills jag får se hästen för första gången.

När vi kom fram så stod Solle redan klar i gången, dom slängde på honom ett täcke, knäppte fasst ett grimskaft gav hästen till mig, vi fick sadeln och dom visade bett och storlek och sen kraft, allt gick på en kvart sen satt vi i bilen igen fasst denna gång med en ponny i transporten.
Innan vi åkte så tog hon mig i handen och sa ; " Grattis, du har fått en riktigt fin ponny".

påväg hem från Danmark

efter 9 timmar var vi hemma igen, vi hade självklart stannnat på vägen så att han fått vila.

Första bilderna hemma i stallet


I början när jag red honom så var allt bara kaos, bokstavligen!
kunde inte ens gallopera, och man ska ju inte tro att han hoppade när det blev fel, han stoppade på 40 cm och jag kan säga, jag tyckte det var läskigt att hoppa honom eftersom att det gick i 180 och han kunde tvärnita på den höjden.

Dom här bilderna tog Victoria på mig och det är bland dom första när jag sitter på honom


Jag ville inte behålla honom först men när alla sa till mig att han var en sån himla fin ponny och att min tränare och dom som kan hästar säger att han är en utav Sveriges svåraste ponnysar så blev jag motiverad till att jag skulle lyckas så jag bestämde mig för att ta honom iallafall.
Det ångrar jag inte ett dugg nu, det går fortfarande upp och ner men det blir stadigare och stadigare!

första tävlingen